Den som jag är...
En komplicerad person kan man nog kalla mig, väldigt mycket tankar, en hel del ångest(vilket alla som läser denna blogg nog förstått vid det här tillfället) och ett växlande humör som dock inte alltid märks på utsidan... Jag är mån om fasaden utåt och jag har lärt mig att använda den på ett effektivt sätt... (Snälla, säg bara inte att jag ska vara den jag är, jag är den jag känner att jag vill vara för tillfället, jag har en fri vilja som jag använder helt efter eget huvud)...
Ett vägval i livet... Herre Gud, vad ska jag välja?
Sitter just nu på Sjövik...Kom hit idag och i och med min ankomst så infann sig också bröstsmärtor och oro... Längtar hem, längtar hem något otroligt, till min trygga lilla värld. Tiden är verkligen min fiende, eller rättare sagt mitt tidsperspektiv...Fan ta dig tidsperspektiv:P
Intressant att se att mina få rader om en person fångade några personers intresse( syftar alltså på föregående inlägg)... Jag vet inte hur, inte när, inte vad... Men för en gångs skull ska jag försöka hålla det här helt för mig själv... Så får gärna folk spekulera(med förhoppningen att inte spekulationerna raserar eller skrämmer)...
Det finns kaos som man kan finna frid i...det finns kaos där ingen frid för mänsklig kraft står att finna... Alltså får man förlita sig på den högre kraften...
Allt i Guds Hand!!!
Ni vet nog vad det skulle stått här...annars kan ni spekulera...
/Lilja
ta det lungt och plugga sönder dig, så du kan ha kul när du kommer hem. puss <3