IbiC

Nytt namn i verkligheten resulterar i ny bloggadress.

Jag återfinns i fortsättningen på kimbaung.blogg.se

/Kb

Nytt namn i verkligheten resulterar i ny bloggadress.

Jag återfinns i fortsättningen på kimbaung.blogg.se

/Kb

Lycka för mig idag var att gå på musikcafé igen kl. 11.00 imorse och njuta av all vacker musik, sång och dans... Igen.

Jag blir verkligen inspirerad av att lyssna till andra musicera. Det är som när jag var mindre och ibland kollade på fotbollsmatcher på tv. Jag blev så inspirerad att jag tog en boll och gick ut och spelade fotboll själv och lät bli att fortsätta kolla på matchen.

Just nu längtar jag tills måndag då jag får sätta mig ner vid Tomaskyrkans piano igen. Nästa vecka kommer verkligen vara fullspäckad, jag kommer att ha hur mycket som helst att göra och det känns väldigt skönt.

Nu ska jag slänga i mig lite mer Ben & Jerrys och sedan, förhoppningsvis, städa lägenheten innan J kommer:)

/Kim Baung 

Ikväll var jag på lillasyster Lisas musikcafé. Syster sjung fantastiskt fint. Faktiskt så var det otroligt många duktiga på scen och det var en fröjd att få lyssna till och se på framträdandena.

När jag väl satt inne på Contrast där musikcafét ägde rum kom några minnen ifatt mig. Minnen som nog alltid kommer  att finnas kvar i mig. För många år sedan deltog jag själv i ett musikcafé på just Contrast. Jag kommer inte ihåg så mycket av framträdena, jag minns mest bara sekunderna innan vi skulle gå upp på scen, ett rum där vi alla väntade. Jag minns korridoren in i konsertrummet där vi stod en stund medan solonummerna ägde rum. Jag minns sekunderna efter, då allt var slut, men då också allt hade tagit sin början. Jag minns ett nytt ansikte, jag minns en konsert i pingstkyrkan på kvällen, en tur till Mc Donalds efter, jag minns sms. Jag minns en gammal flickvän som försökte verka oberörd men som nog var skitsur på mig.  

Jag minns en massa saker som känns som så oerhört länge sen. Minnen som aldrig hann vara en gårdag, som alltid varit länge sen.

Det här blev minnenas afton...

Jag ska snart spela på min keyboard, drömma lite...

/Kim Baung

Har blivit lite väl mycket Ben & Jerrys på sistone, men vad ska man göra, det är ju gott:)

Är ganska orolig, har säkert all anledning att vara det, men försöker att ändå inte vara det...

Är mäkta förvirrad  i min lilla värld just nu...

/ Kim

Hela helgen har det verkligen varit fullt upp.

Körläger fredag till lördag, jag hade det jätteroligt och sov alldelles för lite, det vill säga ingenting.

Efter hemkomst från lägret fick jag se vad fint Jomski gjort hemma hos mig:)

Resten av helgen har bestått av födelsedagskalas, styrelsemöte med dem fantastiska människorna i SKU och sedan arbete och kontemplation.

Nu ska jag snart styra mina steg hem.

Och mitt i all ångest ger Du mig en härlig känsla...

Tack!

Fan vad tyst det har varit, men nu ska jag ge några livstecken!

Idag är en härlig dag, jag kommer att få alla kvarstående rum omtapetserade, me very fucking like!

Imorgon blir det att sitta barnvakt en stund, det ska bli mysigt, härligt att få träffa lilla Marildis igen.

Jag har blivit held såld på Lady Gagas musik, helt lovely alltså!

Imorgon är en viktig dag..

...You are not here, You are my song...

Klockan är mycket nu, jag måste sova snart...

Men än finns det saker att göra. Hillsong "You deserve" är min örondrog just nu.

Jag längtar efter min älskling, väldigt mycket!

Jag har ont, snart får jag träffa Marek, känner mig ganska skräckslagen!

You show me life, You opened my eyes
So I give You my praise, yes I give You my all

Jag längtar efter dem konservativa, jag ropar, vart är ni?
Jag längtar efter tystnad, stillhet utan krav.
Jag längtar efter innerlig tillbedjan med dem som längtar, vart är ni?
Är jag ensam?
Jag längtar efter moral, mycket hos andra, ännu mer hos mig själv.
Jag längtar efter lagens kraft, men när ska jag förstå, att Du älskar mig ändå?
Jag längtar efter fullkomlighet mitt i min ofullkomnlighet.
Jag längtar efter det som är äkta...
Jag tror att jag längtar efter Dig...

Now in the darkness Gods light shines...

Det är nu fredag. Imorgon är jag ledig, så jag kan vara uppe sent ikväll om jag känner för det:)

På söndag jobbar jag igen, dop och mässa så det blir en halvlång dag.

I helgen hoppas jag verkligen att jag får tid att sova.

Jag vill hitta på något roligt, något annorlunda, pröva något nytt. Jag är så dålig på att komma på saker och ting att göra, men jag känner att jag snart helt och hållet stagnerar i rutin. Tur att jag har en flicka som brukar kunna dra med mig ut på äventyr<3

Gårdagskvällen och natten till idag var bland det härligaste på länge. Jag fick tid till att göra det jag ville. Satt med ljus tända och komponerade något jag verkligen är nöjd med, något verkligt ärligt.
 
Nu är kvällen här och jag vet att jag tyvärr inte kan sitta uppe lika länge inatt, jag är alldeles för sömnkrävande, fem timmar sömn kommer inte räcka om jag ska upp och jobba imorgon, och förresten har jag en väldigt lång dag imorgon. 09.30-21.30 , om än en liten rast mitt på dagen.

Fantastiskt nog har jag fortfarande kvar en hel del av glöden från igår. Kanske är det förändring på väg?

Nu ska jag diska lite. Sedan tända ljus och bara njuta av att mörkret är här...

Jag sitter här, full av så mycket iver, så mycket vilja, så mycket längtan och en skärva förhoppning.

Somliga stunder vaknar en glöd inom en och allt man vill är att visa hela världen sin passion. Man vill dansa med världen, sjunga med världen, glädjas och förundras med världen...

Och så någonstans inom en, gnager känslan av att känslan snart kommer att försvinna. Att drömmar är för barn...

Det är kväll nu, men jag vet att jag inte behöver gå och lägga mig än. Imorgon behöver jag inte stressa upp, imorgon står bara en spikad sak på agendan och det är en tur till Strängnäs, till Ulrika.
 
Inatt kan jag vara vaken länge, som förr i tiden.



Ge mig det jag behöver
Ge mig hopp
Ge mig liv
Ge mig någonting jag kan fästa mig vid

Snälla, ge mig frihet
Ge mig och låt mig ge vidare
Ge mig en bit förklaring till allt det som händer
Ge mig trovärdighet hos dig

/Gramoz ur "Ge mig hopp ge mig liv. Dikter av flyktingbarn som gömmer sig"

Jag anfaller med ord,
känslor är för svaga människor

Jag satt tidigare idag och kolla på serien "Hjälp" där en av rollerna heter Örjan Lax. Denne man har otroliga problem med tålamod ach aggressivitet. Personligen är jag nog ganska lugn, det krävs ganska mycket för att jag ska bli arg, även ilska är ju en känsla och ord passar bättre. Tålamod dock är något jag lider brist på. Får jag för mig att jag vill göra något så ska det hända på direkten. Jag vill inte ha något "Svensson-tålamod", som jag kallar det. Var sak har sin tid bla bla bla.

Vi kanske inte har tid, vi kanske måste förändras nu, göra våra val och låta dem få konsekvenser i detta nu och inte vänta tills längre fram i tiden.

Der är kanske bättre att vara glödhet än ljummen, ja nog måste det vara bättre att brinna istället för att stagnera i tråkighet och kyla.

Jag står inte ut med mediokert, men jag står ej heller ut med dem allt för extrema. Glöden ska finnas på insidan inte uttryckas hela tiden i det yttre.

Nu ska jag nog sätta mig vid pianot en stund...

God bless!

Min lediga helg blev aldrig särskilt ledig.

Lördag till söndag hade vi konfirmandläger i kyrkan, det var många skratt, härligt sällskap och en fruktansvärd provisorisk bädd att sova i. Eftersom Inga-Lill åkt på influensan fick jag agera kantor i högmässan samt dop i S:t Andreas. Kul eftersom det var första gången i just ett sådant sammanhang uppe i ens hemkyrka.

Nu är det dags att sova om bara några minuter...

Och dem trasigaste människorna är dem vackraste människorna...
De mest förstörda, de mest intressanta...
De som levt längst i mörkret, dem som fascinerar...

 

Den här dagen har verkligen blivit den mest underliga och fantastiska på väldigt länge. Imorse skrev jag att jag inatt drömde om en gammal vän. Jag ser nu att jag skrev fel efternamn, hon heter egentligen Sörensen, men det är inte vad som är det underliga.

Efter att jag haft sista lektionen på jobbet idag, dröjde jag kvar ett tag uppe på Odlaren innan jag väl begav mig hemåt. På vägen tänkte jag att jag skulle gå förbi apoteket så därför styrde jag mina steg mot Mälarsjukhuset. Efter att jag väl gjort mitt inköp begav jag mig mot utgången...

Helt plötsligt såg jag ett välbekant ansikte, där var just Helene Sörensen, jag var nog lite ur fattningen men jag kunde iallafall få ur mig hennes namn och det tog henne nog en liten sekund att inse vem som stod framför henne. Helene hade precis i dagarna börjat jobba på Mälarsjukhuset, vi hann prata ett par minuter om allt mellan himmel och jord innan hon behövde springa vidare.

Det här är verkligen den mest underliga och fantastiska dagen på länge. På väg hemåt slank till och med ett skratt ur mig (det är verkligen inte vanligt om jag är själv). Jag är helt överraskad och glad.

Och ännu fler minnen dyker upp...

Gud kan verkligen överraska.

Jag finner inte riktigt några ord just nu, även om det finns hur många tankar som helst i huvudet.

Och du minns...

Tack!

Ibland  drömmer jag sådant som gör mig fruktansvärt nostalgisk och nedstämd. Jag drömmer då om människor som jag en gång hade i mitt liv, men som inte längre finns närvarande. Inte det att människorna är döda, bara det att tid och rum flyttat oss ifrån varandra.

Inatt var det dags för en sådan dröm igen. I drömmen satt jag vid ett bord och pratade tillsammans med en gammal bekant, Helene Sörenstam, någonstans i närheten fanns också hennes syster. Ofta är det så att om jag samma dag eller några dagar innan har funderat över en speciell person, eller flera personer, så drömmer jag sedan ibland om dem. Detta funkar inte för vardagliga personer utan det måste handla om människor som inte längre finns i ens närhet.

Hursomhelst! Det var väldigt många år sedan jag och Helene hade någon kontakt. Någon gång under de senaste tre åren har vi säkert stött på varann någonstans och sagt ett kort hej, men inte mer än så.

Jag minns en sommar då jag tillsammans med Helene och Sanna skulle gå på Malmamarknaden, jag kommer ihåg den försenade bussen, dem långa bilköerna, den stekande värmen. Jag kommer ihåg hur jag slutligen kom fram till Malmköping och väl där möttes av Helene och Sanna, dem hade haft god tid på sig att börja fundera på vart jag hade tagit vägen, likaså mor min som blivit kontaktad.

Väl på marknaden minns jag att vi stod i ett filmstånd och besvärades av en halvjobbig försäljare. Jag köpte en American Pie film som jag senare tappade bort. Efter marknaden åkte vi hem till Helene, vi åt kebab och åkte ut för att titta på hennes häst.

Alla dessa bilder fyller mig idag, och faktiskt en längtan tillbaks till den gamla goda tiden. Jag kan fortfarande minnas Helenes skratt och hur hon då såg ut. Även om vi inte umgicks särskilt mycket, och även om det bara var för en kort tid, så var hon en god vän, en himla snäll människa som gjorde mig glad.

Ibland krävs det en dröm för att man ska våga minnas.

Nostalgi och vemod!

Nyduschad och på väg...

Jag är förvånansvärt förväntansfull idag men på samma gång ganska likgltig inför mycket och det känns bra.

Power gym, Hans-Chrisitian, sedan iväg till kyrkan. Får se om mitt vanliga bussällskap dyker upp:)

Put a new song in my mouth,
of praise to You
And the world will see and fear Your name... / Hillsong, Most High

Bara man speglar sig i rätt person så blir allt rätt...

Jag försöker intala mig själv att hålla tand för tunga...

Idag har varit en bra dag. Sovit lite för länge, men det var faktiskt skönt och ganska behövligt. Sedan haft det mysigt i några timmar för att slutligen bege sig till centralen för att ta tåget till Strängnäs för att ha lektion för Ulrika Tenstam. Det var några år sedan sist och det kändes jättekul att få ha det igen. En vecka till nästa gång, måste se till att öva nu. Ave Maria here I come!

Den 19 februari smäller det igen, ser verkligen framemot det... Surprise

Imorgon är det torsdag, konfirmander på eftermiddagen, härligt!



Jag bara ÄLSKAR tröjan jag fick av mamsi i julklapp!!!

Feelings not to share with anyone, thoughts only for you...

Avslutade kvällen med tacos och härligt sällskap...

Nu är det dags att sova...

God natt!!