IbiC

Inga ord kan förklara hur jag känner mig nu, inga bilder kan beskriva, inga tårar få någon att förstå.

Om jag säger att jag inte gillar den här situationen så ljuger jag...Jag hatar den här situationen...Fan, rent ut sagt: helvete!!

Jag hade det i min hand, men jag öpnnade den och det föll...Kanske föll det så långt att jag inte längre kan nå det!!!

Förlåt?

Kan jag ens förlåta mig själv?

Jag saknar dig, saknar dig så det värker i hela jävla mig!!

En annan tid, en annan plats, kanske hade det gått då? Eller nu, eller aldrig?

Skit!!!!

Du


/Lilja