Bara en som du
Rädsla. Det är en av huvudingrediensera i mitt liv. Rädd att bli sviken, rädd att inte leva upp till de krav jag ställer på mig själv, rädd att va ensam, rädd att dö.
Hade det inte varit för rädslan så skulle jag nog kunnat leva mitt liv mycket mer frimodigt, men kanske är rädslan en gåva fån Gud. Nu tänker ni nog att jag måste ha en jävligt sjuk Gudsbild, men låt mig förklara.
Rädslan får mig att tänka på att leva mitt iv på det sätt som jag borde, jag påminns ständigt om att jag en dag kommer att dö och att jag då får stå inför Kristi Domstol. Jag vill inte göra goda gärningar av rädsla, men rädslan kan få mig att hålla fokus.
Sen skapar rädslan väldigt mycket problem, som när man ska åka bort och är rädd att få en hjärnblödning och falla död till marken. Det är inte alltid så lätt att sätta sig på tåget.
Min hypokondri(inbillningssjuka) får ofta utstå rätt mycket hån. Människor som själva inte lever i det tycker givetvis att det är sjukt och patetiskt att hela tiden va rädd att dö av någon sjukdom, men för den som lever i det så är det en verklighet och en ganska så grym sådan.
Kanske finns det en mening med att hela tiden va så jävla rädd... Jag lever och det tänker jag fortsätta med tills jag dör:)
/Lilja
Hade det inte varit för rädslan så skulle jag nog kunnat leva mitt liv mycket mer frimodigt, men kanske är rädslan en gåva fån Gud. Nu tänker ni nog att jag måste ha en jävligt sjuk Gudsbild, men låt mig förklara.
Rädslan får mig att tänka på att leva mitt iv på det sätt som jag borde, jag påminns ständigt om att jag en dag kommer att dö och att jag då får stå inför Kristi Domstol. Jag vill inte göra goda gärningar av rädsla, men rädslan kan få mig att hålla fokus.
Sen skapar rädslan väldigt mycket problem, som när man ska åka bort och är rädd att få en hjärnblödning och falla död till marken. Det är inte alltid så lätt att sätta sig på tåget.
Min hypokondri(inbillningssjuka) får ofta utstå rätt mycket hån. Människor som själva inte lever i det tycker givetvis att det är sjukt och patetiskt att hela tiden va rädd att dö av någon sjukdom, men för den som lever i det så är det en verklighet och en ganska så grym sådan.
Kanske finns det en mening med att hela tiden va så jävla rädd... Jag lever och det tänker jag fortsätta med tills jag dör:)
/Lilja
Kommentarer
Postat av: Pethra
Vill bara säga att jag verkligen lider med dig när jag hör om vad din hypokondri ställer till med. Det måste vara fruktansvärt begränsande, och jag förstår att det känns jobbigt att bli hånad och skämtad om. Hoppas du kommer någonvart med det snart!
Postat av: Kim
Tack för dina vänliga ord Pethra. Jag hoppas och tror att det faktiskt finns bot för såna här dumheter med:)
Postat av: amelie
jag vet att jag ska känna mig träffad. jag är en av dom som hånar och det är nog just för att jag själv inte vet hur det känns. men hur det än verkar så älskar
jag dig
Trackback
