Allt inifrån
"Ingenting utifrån kan göra människan oren, ondskan kommer inifrån"/ Fritt citerat från ett Jesusord
Det är lika bra att jag skriver av mig lite nu eftersom jag är upprörd... Har spenderat ett antal timmar av min dag med Jomo<3 På vägen hem började vi diskutera ett ämne som gör mig irriterd direkt...Alkohol! Starckars Johanna fick höra en hoppig och smått förbannad utläggning om alkohol och människor som dricker.
Jag är verkligen inte en person som vill springa runt och irritera mig på folk och deras beteende, men likväl gör jag det. Det finns ett samtalsämne som kan göra mig mer irriterad och ledsen än vad samtalsämnet alkohol kan, men det tänker jag inte ens beröra...
Av nån anledning(eller egentligen flera) så blir jag jättearg direkt nån bara nämner att den druckit, vad den druckit, hur kul det var o.s.v. Allt som ger en positiv bild av drickande gör mig yx-tokig(jag vet hur det stavas egentligen, men jag skiter i det). Nåt tänder till i mig när nån nämner alkohol i ett positivt sammanhang, jag står inte ut, jag blir ledsen, fördömande och föraktande. Helt uppriktigt så ser jag ner på människor som dricker, även om jag själv gjort det ett flertal gånger... Jag ser ner på mig själv med. Jag tänker inte hålla nån moralpredikan kring alkohol eftersom jag själv bara skulle framtså som skenhelig, något jag inte alls eftersträvar. Men hur som helst, jag måste få några tankar ur mig och säkert blir jag en aning predikande ändå.
Varför kan vi inte försöka finna lyckan i något mer långsiktigt än fylla? Varför vill människor uppsåtligt förvrida sig själva och bruka ett Satans jävla gift till att blir något/någon dem inte är? Varför kan vi inte bara försöka vara nöjda med hur Gud skapat oss? Uttrycket: "Jag kan inte dansa utan att ha fått några öl i mig" ger jag inte mycket för. Om en människa behöver alkohol för att kunna våga göra det den innerst inne vill, i detta fall dansa, så är man på god väg att bli alkoholist eftersom man inte använder sig att en långsiktig metod som inte hänger på att man varje gång man vill dansa måste har en vinbutelj eller öltunna med sig.
Jävla fjortisfasoner, det är precis så jag känner... Jag är inte rätt person att uttrycka mig, men jag kan inte låta bli... Troligtvis för att allt det jag föraktar hos er även finns hos mig!
"En plats där ingen sett dig förr,
be dem nu gå och stänga din dörr,
lämna allt och lägg vägen framför dig
tala inte mer mitt namn, glöm mig"
En ny plats, helt nya förutsättningar...Goda förutsättningar, en möjlighet att verkligen börja om och göra allt rätt den här gången...Ska det vara så jävla svårt?
Jag önskar att det rus jag får när jag lyssnar på en god förkunnelse, den eufori som genomströmmar mig när jag lovsjunger, den känsla som infinner sig när jag ibland ber, alltid skulle va närvarande. Jag önskar att den kraft vi gett namnet helig Ande skulle av mig ges mer utrymme i mitt liv så att jag kunde säga nej med glädje varje gång nån är framme och frestar....
Otukt, sökande efter självförverkligande, egoism, all jävla synd, jag hatar den...
Jesus, kom och förvandla mig! Utsläck allt det som kallas världens begär, med din helige Ande och Kristi exempel så att jag kan tjäna Dig!
"Bara i Dig har min själ sin ro"/Sv Ps 756
Amen
/K~
Det är lika bra att jag skriver av mig lite nu eftersom jag är upprörd... Har spenderat ett antal timmar av min dag med Jomo<3 På vägen hem började vi diskutera ett ämne som gör mig irriterd direkt...Alkohol! Starckars Johanna fick höra en hoppig och smått förbannad utläggning om alkohol och människor som dricker.
Jag är verkligen inte en person som vill springa runt och irritera mig på folk och deras beteende, men likväl gör jag det. Det finns ett samtalsämne som kan göra mig mer irriterad och ledsen än vad samtalsämnet alkohol kan, men det tänker jag inte ens beröra...
Av nån anledning(eller egentligen flera) så blir jag jättearg direkt nån bara nämner att den druckit, vad den druckit, hur kul det var o.s.v. Allt som ger en positiv bild av drickande gör mig yx-tokig(jag vet hur det stavas egentligen, men jag skiter i det). Nåt tänder till i mig när nån nämner alkohol i ett positivt sammanhang, jag står inte ut, jag blir ledsen, fördömande och föraktande. Helt uppriktigt så ser jag ner på människor som dricker, även om jag själv gjort det ett flertal gånger... Jag ser ner på mig själv med. Jag tänker inte hålla nån moralpredikan kring alkohol eftersom jag själv bara skulle framtså som skenhelig, något jag inte alls eftersträvar. Men hur som helst, jag måste få några tankar ur mig och säkert blir jag en aning predikande ändå.
Varför kan vi inte försöka finna lyckan i något mer långsiktigt än fylla? Varför vill människor uppsåtligt förvrida sig själva och bruka ett Satans jävla gift till att blir något/någon dem inte är? Varför kan vi inte bara försöka vara nöjda med hur Gud skapat oss? Uttrycket: "Jag kan inte dansa utan att ha fått några öl i mig" ger jag inte mycket för. Om en människa behöver alkohol för att kunna våga göra det den innerst inne vill, i detta fall dansa, så är man på god väg att bli alkoholist eftersom man inte använder sig att en långsiktig metod som inte hänger på att man varje gång man vill dansa måste har en vinbutelj eller öltunna med sig.
Jävla fjortisfasoner, det är precis så jag känner... Jag är inte rätt person att uttrycka mig, men jag kan inte låta bli... Troligtvis för att allt det jag föraktar hos er även finns hos mig!
"En plats där ingen sett dig förr,
be dem nu gå och stänga din dörr,
lämna allt och lägg vägen framför dig
tala inte mer mitt namn, glöm mig"
En ny plats, helt nya förutsättningar...Goda förutsättningar, en möjlighet att verkligen börja om och göra allt rätt den här gången...Ska det vara så jävla svårt?
Jag önskar att det rus jag får när jag lyssnar på en god förkunnelse, den eufori som genomströmmar mig när jag lovsjunger, den känsla som infinner sig när jag ibland ber, alltid skulle va närvarande. Jag önskar att den kraft vi gett namnet helig Ande skulle av mig ges mer utrymme i mitt liv så att jag kunde säga nej med glädje varje gång nån är framme och frestar....
Otukt, sökande efter självförverkligande, egoism, all jävla synd, jag hatar den...
Jesus, kom och förvandla mig! Utsläck allt det som kallas världens begär, med din helige Ande och Kristi exempel så att jag kan tjäna Dig!
"Bara i Dig har min själ sin ro"/Sv Ps 756
Amen
/K~
Kommentarer
Postat av: jomski :)
jag tycker inte att det var så synd om mig (:
<3
Trackback
