White

När jag väl sätter mig vid min blogg så försvinner oftast all inspiration. Jag anser att jag mycket väl är en människa med mycket åsikter, vilka jag inte heller skäms för. Och visst skulle jag kunna skriva om hur sorgligt det är att Blondinbella drar fler besök till sin blogg i veckan än vad det finns invånare i Eskilstuna kommun idag(?), jag skulle kunna skriva ner mina djupa tankar om Ryssland/Georgien-krisen, eller reflektera en stund kring något annat viktigt, men av någon anledning så går det ändå inte riktigt, orken och lusten försvinner.

Någonstans i livet kom jag kanske till insikt om att det är viktigare att leva efter sin egen lära än att indoktrinera andra i den genom någon slags ständigt pågående debatt. Alla dessa diskussioner, vad ger dem egentligen? Om jag sitter ner ett par timmar och diskuterar med en moderat så lär denne ändå inte kunna vinna över mig till den blå sidan. Om en ateist får föreläsa för mig i timtal om det omöjliga med tanken om en existerande Gud så lär jag ändå inte påverkas ett skvatt.

Jag börjar bli ganska trött på allt snack, kommer vi till slut att snacka ihjäl varandra?

Kanske är jag bara extra negativt inställd idag pågund av 8 h på Odlarskolan där det mesta av tiden gick åt att jag snackade för att få andra att sluta snacka... Känns som om det inte är en fungerande metod.

Barn gör inte som vi säger åt dem att göra...Dem gör som vi gör...

Jag gissar att nästkommande generation kommer vara ungefär lika ytlig som den jag tillhör, kanske ännu lite mer eftersom den underbara tekniken föder en massa möjligheter att än mer dra allt till sin yttersta spets. Dem kommer prata på och vara egocentrerade o.s.v. o.s.v.

Jag gissar att folk kommer att ljuga, svika, vara ytliga, mörda och våldta. Och jag gissar att det kommer sitta någon jävla viktigpetter och beklaga sig över allt precis som jag gör nu...

När ska vi gå upp på barrikaderna och säga ifrån?

Demokrati är en god tanke, men ibland undrar jag om vissa människor ändå kanske skulle exkluderas när det gäller bestämmandet i relevanta och viktiga frågor. Jag vill faktiskt inte ha något privatiseringstokig moderat i landstinget som bara vurmar för en bolagisering av sjukvården...

Jag vet knappt vad jag skriver...Snart dags och sova...

Får se om morgondagen på skolan kommer att innehålla lika mycket action som denna dag...

Prat, prat, prat!

God natt!!

/kn


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0