IbiC

Och panikångesten satte igång. Kyla, smärta och uppgivenhet...

Och min kropp skriker ut min smärta...

"Och för honom finns ingen tröst"... Det var vad du skrev en gång. Och jag saknar dig Stefan min älskade vän. Du brukade kalla mig för broder. Du upplevde en så grym smärta. Med dig hade jag ett av dem djupaste samtalen någonsing. Du förstod, du såg mig och allt det som var mitt liv.

Jag är rädd för döden, men tanken på att du väntar i himlen den dag jag dör lättar ångesten...

En tendens att känna så mycket saknad... En tendens att inte veta vad jag längtar efter... För visst är det en skillnad mellan saknad och längtan? Den ena handlar om det man hade, den andra handlar om vad man vill ha...

Och jag är rädd att allt bara är ett skämt...

Så många känslor dem senaste timmarna, de senaste dygnet...

Och jag är rädd för vad som kan komma att sägas...

And before I go to sleep, it´s You I see
Right before and after, not so often in my dreams
You are a piece of my reality, I wont let You be a hallucination
´Cause I love You girl, You are my facination

Ovetandes kom vi in i världen,
ovetandes lämnar vi den...

/kn