Cést moi
Jag har tröttnat på mig själv och alla situationer jag försätter mig i. Felet är hos mig!
Min tunga mår dåligt, känns som om nån tagit grovsalt och skrubbat den:/
Hur som helst, det har varit en smått fullspäckad torsdag idag, konfirmander och allt, me like:)
Jag var elak mot en elev i skolan idag, jag känner mig fortfarande dum, hoppas du förlät mig?
" Er ytlighet skrämmer och äcklar,
ni letar skavanker och fläckar,
ni ler i er värld av hallucinationer
och njuter av era fasadfasoner "
"Han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer"/ Uppenbarelseboken 21:4
Inte ett dugg sugen på onyttigheter men trycker i mig chips av ren jävla tristess, nåt som håller stressen och ångesten borta, eller iaf nåt som får en att inte fokusera på tiden för en sekund!
_________________________________________________________________________________________
Jag vill stänga in mig här och stänga världen ute, alla problem ska stanna vid dörren och inte ens våga knacka på. Min vallgrav ska stoppa alla olycksbärare och endast den rena med glädje och vett ska släppas in
Varför ens ett ord, vad vill du vinna? En vinst i "Herren på täppan", en sekunds eufori? Tyvärr men jag orkar inte ge så mycket för så lite.
**********************************
Jag funderar på varför ens sinne ibland fördunklas och alla idiotier som hjärnan och överjaget föder fram kan te sig som någorlunda goda? Är det ens värt att kämpa emot, är allt jag tänker bara en produkt av indoktrinering eller ropar Gud nånstans inifrån mina djupa valv till mig vad som är rätt och vad som är gott?
Jag kämpar verkligen för att det jävliga miraklet ska ske, jag kämpar med goda medel...Eller jag kämpar iaf på något sätt även om jag vill ge mig hän åt hädelse några stunder ibland.
**********************************
Jag skulle kunna ge upp allt för dig!
_________________________________________________
/kn
