What´s good?
Vad vill människor få ut av livet nuförtiden? Är det standarddrömmen om arbete och familj som en majoritet av svenskarna intresserar sig för och kämpar för?
Jag läste en blogg igår skriven av en tjej född -87 ( precis som jag alltså). Tjejen ifråga var verkligen extas över det faktum att hon inom några dagar skulle gifta sig med sin pojkvän. Gaah! Vart är mänskligheten på väg? 21 och snart gift, är det verkligen vad man vill, är det verkligen klokt? Jag har nog egentligen ingenting emot att människor gifter sig, även om jag tycker det är ganska traditionellt och därav boring och mediokert, men varför, varför, VARFÖR göra det när man är 21? Vad fan vet man när man är 21, hur mycket livserfarenhet har man då?
Och snälla, kör inte med snacket om att man visst kan vara så säker fastän man fortfarande är så ung, det är ologiskt och blåögt... Förlåt om jag är dömande, men jag mår dåligt av sådana här hemska nyheter även då de inte berör mig personligen, så blir jag personligt bedrövad.
God natt!
/kn
Glädje från oväntat håll
Idag startade jag upp en ungdomskör i Tomaskyrkan och det kom 9 högstadie/gymnasietjejer som verkligen var jätteduktiga och väldigt sociala. Det känns verkligen kul och det känns som om det finns stor potential.

Detta gjorde verkligen min dag:)
Nu sitter jag här och känner att mitt förnuft manar mig mot sängen, men känner ingen större lust att sova än, vill njuta av glädjen här i mörkret.
Idag kände jag att det finns en annan värld, att allt inte kommer att vara slut för att slutet kommer ifatt. Allt tar sin början i det som dör, utan anarki finns ingen ordning, ingen harmoni som inte springer fram ur kaos. Idag försvann smärtorna en stund och livsglädjen hann ifatt.
You hold my world in Your hands
Nothing is impossible for You /Hillsong Healer
Imorgon är det tisdag och några timmar jobb i kyrkan, har jag tur så blir det några timmar i skolan också:) Har en lektion senare i veckan som jag verkligen ser fram emot!
Det finns en känsla som börjar bli verklighet igen, jag vet varken in eller ut, vet inte om det är gott eller ont...

Sov gott!
/kn
23.08
Sitter här lite melankolisk och lyssnar på Elton John. Har en 12 h arbetsdag framför mig imorgon och jag vill sova och vara ledig.
Längtar efter vila...
Yesterday and forever
I´ve been all around the world for you my dear
I´ve been all around this place for centuries now
I was chased everywhere, for reasons you can not understand
What I did for you is kept in the dark /kn
Är vinden på väg att vända???
Tanken har naglat sig fast...
På fyra veckor har jag endast rökt två bloss, snuset är också borta...
Kanske för att tanken har naglat sig fast...
/kn
Du låter sol gå åter opp...
Det är torsdag idag och jag är lyrisk över att konfirmandarbetet tar sin början idag samt att ungdomsgruppen startar upp ikväll...
Det känns så skönt att få komma tillbaks till den oas som kyrkan verkligen är, har saknat atmosfären, lukten, människorna.
Jag har haft de mest befängda tankar, hoppats, önskat, tvivlat... I mörkret förstått att du är ljuset /H Boem
/kn
Så fruktansvärt trött
Igår var det en stor dag, jag och Johanna firade ett år tillsammans:) Jag fick thé-grejor och choklad:)

Det är verkligen en styrka och kraft att ha någon vid sin sida.Någon att älska och älskas utav<3
På sistone har det blivit en hel del shopping. För några dagar sedan inhandlade jag en lite meditationsbok som jag försökt använda lite grann för att minska ner på min stress..

Eftersom min älskade parfym Jean-Paul Gaultier 2 tog slut för ett litet tag sedan så kände jag att det var nödvändigt att köpa en ny idag... Den gör mig väldigt glad:) Fick någon ansiktstvätt på köpet så jag gissar att kvinnan i kassan tyckte jag har dålig hy!

Det är inte så svårt att blogga om man har bilder att fylla ut med när orden tar slut. Avslutar med en egobild...

God natt!!
/kn
White
När jag väl sätter mig vid min blogg så försvinner oftast all inspiration. Jag anser att jag mycket väl är en människa med mycket åsikter, vilka jag inte heller skäms för. Och visst skulle jag kunna skriva om hur sorgligt det är att Blondinbella drar fler besök till sin blogg i veckan än vad det finns invånare i Eskilstuna kommun idag(?), jag skulle kunna skriva ner mina djupa tankar om Ryssland/Georgien-krisen, eller reflektera en stund kring något annat viktigt, men av någon anledning så går det ändå inte riktigt, orken och lusten försvinner.
Någonstans i livet kom jag kanske till insikt om att det är viktigare att leva efter sin egen lära än att indoktrinera andra i den genom någon slags ständigt pågående debatt. Alla dessa diskussioner, vad ger dem egentligen? Om jag sitter ner ett par timmar och diskuterar med en moderat så lär denne ändå inte kunna vinna över mig till den blå sidan. Om en ateist får föreläsa för mig i timtal om det omöjliga med tanken om en existerande Gud så lär jag ändå inte påverkas ett skvatt.
Jag börjar bli ganska trött på allt snack, kommer vi till slut att snacka ihjäl varandra?
Kanske är jag bara extra negativt inställd idag pågund av 8 h på Odlarskolan där det mesta av tiden gick åt att jag snackade för att få andra att sluta snacka... Känns som om det inte är en fungerande metod.
Barn gör inte som vi säger åt dem att göra...Dem gör som vi gör...
Jag gissar att nästkommande generation kommer vara ungefär lika ytlig som den jag tillhör, kanske ännu lite mer eftersom den underbara tekniken föder en massa möjligheter att än mer dra allt till sin yttersta spets. Dem kommer prata på och vara egocentrerade o.s.v. o.s.v.
Jag gissar att folk kommer att ljuga, svika, vara ytliga, mörda och våldta. Och jag gissar att det kommer sitta någon jävla viktigpetter och beklaga sig över allt precis som jag gör nu...
När ska vi gå upp på barrikaderna och säga ifrån?
Demokrati är en god tanke, men ibland undrar jag om vissa människor ändå kanske skulle exkluderas när det gäller bestämmandet i relevanta och viktiga frågor. Jag vill faktiskt inte ha något privatiseringstokig moderat i landstinget som bara vurmar för en bolagisering av sjukvården...
Jag vet knappt vad jag skriver...Snart dags och sova...
Får se om morgondagen på skolan kommer att innehålla lika mycket action som denna dag...
Prat, prat, prat!
God natt!!
/kn
Dominans
Imorgon är det en viktig dag, imorgon kan allt förändras...
/kn
Melankoli
Ur kaos föds ordning så ordning är på väg även om kaos kommer att föregå det...
Varför bry sig om det man inte råder över?
Bara hoppas...
Att kärleken bär...
Älskar
/kn
I slutet...
Livet är ganska bra just nu, jag är ganska nöjd...
Hoppas...
/kn
Shoppingbestyr
Idag har det varit en "fullt-upp"-dag. Först grattade vi/familjen pappa imorse på hans födelsedag, sen var det iväg till Tomas för jobb och sedan åkte jag, Magnus och Sandra till IKEA för att shoppa möbler till kyrkan. När vi ändå var där tog vi givetvis tillfället för några personliga inköp, själv shoppade jag frenetiskt saker till nya lägenheten, blev något halvextasisk.
Väl inne på IKEA blev jag glatt överasskad. Helt plötsligt stod Jannicke från distriksstyrelsen(SKU). Vi fick oss en pratstund och jag fick lite uppdateringar.
Fick en liten stund med J ikväll:)<3
Imorgon fyller mamma år så då blir det kalas:)
God natt!!
/kn
Trust no-one
Svin!!!
Nu måste jag försöka lugna ner mig, jag hoppas att morgondagen ska bära något väldigt gott i sitt sköte som på något sätt kan kompensera den smärta och sorgsenhet jag känner just nu.

En så himla vacker bild. J är fotografen:)
/kn
Svunnen tid
Sommarlovet är vid 00.00 inatt officiellt slut. Det känns ganska vemodigt . Jag har haft så otroligt mycket tid att umgås med min kära J och jag har slutligen vant mig vid att leva med henne som om vi nästan vore gifta. Nu väntar dagar med många timmar ifrån varann.
Ska snart gå och lägga mig. Ska upp tidigt imorgon bitti och iväg till Tomas och jobba. Hoppas att det blir en bra dag där och att jag hinner träffa J en stund på kvällen:)
Fann lite gamla bilder, från en svunnen tid.
I torsdags begav jag mig ner på Faktoriemuseet här i Eskilstuna för att gå på "Kick off " med arbetskamraterna på skolan. När jag väl närmar mig Strömsholmen kan jag inte till en början för allt i världen förstå varför det är tivoli och lotteristånd uppställda, vad hade jag missat? Väl framme vid "Kick offen" börjar någon prata om Å-festen och då trillar poletten ner. När man var mindre hade man fullständig koll på när Eskilstunas "stora" arrangemang ägde rum. Nu när man är äldre har man inte koll längre. Fokus och intresse har ändrats. I torsdags kände jag mig för första gången gammal, allt p.g.a. ett jippo. Barndomsåren är slutligen slut.
Jag trodde nog aldrig att den här dagen skulle komma, det här livet... Vuxenlivet. Det skrämmer mig!
God natt!
/kn
Gryningstid
Idag har jag varit uppe på Odlarskolan och haft möte med Jennie(mu-lärare) och Jan-Eril(rektor). Vi har pusslat med schemat. Jag hoppas det andra förslaget går igenom(vilket betyder at jag får ha två av mina gamla klasser), gör det det så ska jag fira med ett alldelles särskilt inköp:)
Johanna kommer snart hit, imorgon ska vi hälsa på Moster Inger och Claes-Bertil, ska bli trevligt.
/kn
Funderingar
Idag har jag varit hemma hos Oskar och nött Guitar Hero, härligt det. Från just det spelet har jag hittat en underbar låt som jag sitter och lyssnar på just nu "When you were young" av The Killers. Riktigt bra!
Idag är jag hatisk, mot världsligheter och mot ytlighet och människor som tar del av den. Jag är trött på människors extas över djävulska ting.
Idag är jag en dålig människa. Dålig på att se mig själv och alla mina egna val...
Idag vill jag börja om...
Jag vill inte längre vara en av er...
Jag vill vara en av dem...
/kn
Ta dem jävlarna

Misshandel är inte bara slag, den kan ta sig andra uttryck som ibland gör ännu mer ont.
Fråga ett misshandlat barn mitt i gråten, vad som gör mest ont, vad som smärtar mest. Slagen eller orden?
Fan ta dem som misshandlar sina barn. Idag är jag verkligen på krigsstigen, ta dem jävlarna, bränn dem i den stora ugnen!
Förlåt för min vrede!?
Jag är glad för mina föräldrar, glad för min uppväxt, glad att jag fick slippa slag, något som inte alla barn i världen får... Inte alla barn i Sverige...Inte alla barn i Södermaland...
Fan ta DEM!
/kn
Handling och konsekvens
Nej så kan det givetvis inte vara. Barnet som drabbas av cancer, vad ont kan den gjort?
Jag funderar en hel del kring mina egna smärtor. Jag väljer att säga smärtor och inte sjukdomar eftersom läkarbesök efter läkarbesök nästintill aldrig kunnat påvisa någon egentlig sjukdom. Det blir väldigt tydligt att mina smärtor oftast har en helt annat orsak än en fysisk.
Problemet är att jagaldrig kunnat lära mig att leva med min hypokondri. Varje ny smärta föder frågan: Är det på riktigt denna gång?
Jag försöker finna rationella förklaringar, försöker att intala mig att det bara är ångesten som gör sig påmind. Ibland fungerar det, några sekunder åt gången, men till slut tar tvivlen över.
Alla finner sitt sätt att hantera ångesten. Vissa skär sig, vissa drogar sig, vissa shoppar bort ångesten. Någonstans är ändå det ett val.Jag ställer mig frågan: Har jag verkligen valt att låta ångesten ta fysiska uttryck? Har jag sagt att det är okej?
Smärtorna fyller dock en viss funktion. Dem hjälper mig att fokusera på det viktiga, hjälper mig att längta efter det innerliga, det enkla, det vardagliga. Smärtorna håller mig nere på jorden... Kanske kan det vara positivt. Dock funderar jag: Hur mycket mer frimodigt skulle jag inte kunna leva om jag inte ständigt var rädd att dö?
Skulle jag leva mer frimodigt? Jag vet inte, det var så länge sedan jag inte hade ont.
Ibland återkommer jag till ett bibelord från Paulus. Paulus var en av de största kämparna för Jesus ochför att föra ut evangeliet till människor. Ordet lyder:
Och för de väldiga uppenbarelsernas skull, för att jag inte skall bli högfärdig, har jag fått en tagg som sticker mig, en ängel från Satan som misshandlar mig så att jag inte blir högfärdig. / 2 Kor 12:7
Om Gud gett mig denna tagg, skulle han inte kunna berätta detta för mig, så att jag slapp oroa mig?
Jag vet inte hur det är egentligen. De flesta smärtorna handlar helt om min ångest, det är min övertgelse. Men jag tycker inte om dem. Man ska inte hata, men jag kan inte låta bli att hata smärtorna och ångesten.
Så här vill jag inte ha det...
/kn
Öronvärk,shopping, Guitarhero, ett otrevligt möte, och annat!
Min halsvärk har nu vandrat upp i örat och det är mitt nya orosmoment...Faaaaaaaan!
Idag har jag och Oskar shoppat. Nya pjucks(myggjagarstuket i tyg), en ny kofta:) Och lite produkter från Apoteket för min hypokondri, till mig. Oskar shoppade en tröja och jagbjöd honom på ett myggjagarpjucks.
Efter shoppingen åkte vi hem till honom ochnötte Guitar Hero, mycket roligt faktiskt:)
Förresten, under shoppingrundan på Tuna Park mötte jag "the hate of my life", läskigt, men det gick bra, förutom att människan ifråga ville prata ihjäl mig...Jag måste jobba på min selektiva hörsel.
KL18.00 var jag och Oskar inne i stan igen och tog en fika med Agnes, Cissi och Cissi. Jag blev hånad för min önskan om ett glänsande hår, haha...Det kan jagbjuda på.
Jag har haft en underbar dag. Nu hoppas jag bara att mitt öronont går över.
Nu ska jag sova med min älskling i min famn:)
Släpp inte in dem...Dem har inget hos dig att göra... Blickar kan dem se,smärtan kan dem höra... /Hans Boem
/kn
Om varandra
Jag längtar
Ge mig, ge mig, GE MIG!!




/kn
Den inställda grillkvällen

Natti!!
/kn